Jag är för stor

Det är härmed konstaterat. Efter att ha gått in i de flesta klädbutiker i Kristianstad i jakt på den perfekta examenstoppen, så har jag genomlidit trånga provhytter, osmickrande ombyten och en och annan skvätt tårar. Nej jag överdriver inte. Jag fick ett brakedown inne i en provhytt och började gråta. Jag mådde så dåligt över min kropp, och nu menar jag inte min stora mage, utan mina bröst.
Jag hittade jättemånga snygga tröjor/toppar/klänningar som jag ville ha, och som satt superfint över magen och formade en midja (händer inte ofta), men så är det mina bröst som är i vägen. Dagens kläder är inte utformade för sådana som mig, som har lite för stora, lite för hängiga bröst. De fick inte plats, och vällde ut på sidan och över. Efter att ha lämnat tillbaka en BH jag köpte i tron att den skulle passa (D), så kollade jag om det fanns något större. Nej. Det fanns det inte. Jag tror jag testade 5 olika BH i deras största storlekar, men de var fortfarande för små. Jag blev jätteledsen. Jag sitter och gråter just nu, när jag bara tänker på det.
Jag skäms. Jag skäms för att jag inte kan köpa en vanlig snygg bh, utan måste gå till "tant-avdelningen" där det inte finns något i snygghetsväg, utan bara stora påsiga bh:ar utan bygel. Jag stod bland alla de andra kläderna och kände tårarna komma upp, så jag var ju tvungen att snabbt haffa ett plagg och springa in i en provhytt. Fan, varför kan man inte vara normal en enda gång...

Såhär såg allt i princip ut på mig.

Idag hatar jag alla där ute som tycker de har för små bröst, att de vill ha större. Och jag föraktar alla kvinnor som opererar in implantat för att få de största brösten ever. De fattar inte hur jävla lyckligt lottade de är, och de kan inte förstå hur komplicerat det är när man råkar ha en storlek för stora bröst än vad hela klädindustrin är anpassade för. Jag skulle direkt lägga mig under kniven för att förminska mina bröst, om det inte vore för den stora risken att tappa förmågan till att amma sitt barn. Så jag är fast i mitt eget bröstfängelse.

Idag hatar jag ännu mer att tillhöra det kvinnliga könet. Och jag hatar alla män som genom alla mina år har sagt att mina bröst är så himla fina, just för att de är stora (för det går inte att gå ut och festa utan att någon man kommer fram och ska tafsa och kleta, för har man stora bröst är man tydligen billig/tillgänglig). Hatar dom...