Toppen VS Botten

Vet ni vad? Jag tror jag gillar att inte vara student. Efter tre dagar på mitt jobb börjar det sakta sjunka in, att jag faktiskt är en färdig sjuksköterska. Men väldigt ofta kommer jag fortfarande på mig själv med att bli osäker i vad jag gör. Det är skitsvårt att släppa den gamla vanan att jag måste låta min handledare kontrollera det jag gjort. Som idag då jag skulle göra en öronundersökning. Jag var helt själv på boendet, men jag tittade ändå mig omkring efter någon som oxå skulle titta innan jag kunde göra en bedömning (som jag sedan kunde fråga om det var korrekt). Nej jag är själv, jag gör mina egna bedömningar, det är mig personalen frågar och det är jag som ska svara. Jag kan! Men det kommer väl ta ett tag innan min studentroll försvinner.
Men jag känner verkligen att detta är rätt. Även om jag är skittrött när jag kommer hem och inte orkar ta tag i hemmet, så känner jag en ny sorts energi. En sån där framtidsenergi. En känsla av att NU jävlar blir det bara bättre. Jag var nog på väg in i väggen innan för ett halvår sedan. Att vara student och ständigt vara orolig för kommande prov och prövningar tog verkligen hela min tid och energi. Så mkt bättre jag mår nu, på bara 2-3 dagar...