Att skaffa hund är en av mina drömmar. Behöver inte vara just denna rasen, men en hund! Mkt ansvar och tidskrävande, jag vet, men så mkt glädje man får också. När man dessutom växt upp bland hundar känns det ännu mer naturligt.
Men nu bor jag ju ihop med en annan person, och han har något emot det där med att skaffa hund. Så det kommer aldrig bli någon, och det gör mig lite ledsen i själen. Ibland funderar jag, rent allmänt, på hur mycket man får ge upp av sig själv och sina drömmar när man träffar någon. När man inte längre är singel och måste ta hänsyn till någon annan. Vissa behöver kanske inte ge upp så mycket, men det finns alltid något som an tappar. Jag har blivit tvungen att ge upp några väldigt stora drömmar, och jag blir ledsen när jag tänker på det. Sådana drömmar som jag burit med mig sen barn, måste liksom krasas sönder nu. Jag älskar att vara sambo, men ibland saknar jag singellivet, mycket.
Jag tycker att man måste anpassa sig när man ger sig in i ett förhållande, inte ändra på den man är. Och det gäller båda.
SvaraRaderaOm drömmen om en hund är viktig för dig, borde då inte din sambo förstå det och kanske stötta dig istället för att ta ifrån dig den drömmen? Handlar ett förhållande inte om en ömsesidig stöttning, anpassning och förståelse?
Och inte minst att man vill göra allt man kan för att den man älskar ska vara lycklig?
Det kanske blir annorlunda om du låter honom vara med och bestämma vilken hund det ska vara? Gör det till något som ni gör tillsammans, så det blir eran grej och inte bara din?
Jag älskar djur, och kommer alltid vilja ha djur omkring mig hemma. Så jag förstår hur viktigt det antagligen känns för dig. :)
En liten tanke bara :)
Din tanke är bra :-) Men jag har dock ingen aning om hur man kan kompromissa med någon som är helt inställd på NEJ och "det blir för jobbigt". Ja, jag tänker inte ge mig iaf, men det får nog ligga på is ett bra tag.
RaderaR har alltid varit likadan, han ville att jag skulle göra mig av med katterna när vi träffades, men någon måtta får det vara... Hund får jag skaffa när katterna inte finns mer säger han...
SvaraRaderaGlenn får inte ta ifrån dig alla dina drömmar, man måsta kompromissa när man är två, det är inte bara du som ska göra det Ida... det gäller han med... men det är svårt jag vet, jag lever ju med Glenn nummer två här, och dom bröderna är bra lika, det är bara F som har stöpts i en anna form =)
KRAM PÅ DIG
Känns hopplöst. Man kan ju undra om G och R egentligen är tvillingar, men att de föddes på olika tidpunkter :P Jag försöker få han att förstå hur ett förhållande "funkar", men vet inte hur mkt jag kan pusha innan det slår bakut.
RaderaFörstår dig! Men dom där två får man trampa långsamt! Tyvärr... men tillslut så kommer även dom i fas med livet och då löser sig säkert allt... Fan vad jobbiga dom ska vara så!!!!!
RaderaKRAM