Tiden

Det känns som att allt börjar falla på plats med mitt liv. Ända sedan jag flyttade hemifrån har jag mer eller mindre haft lite svårt med att hitta mig själv, hitta vad jag vill och vad jag ska göra i det stora hela. Hitta "platsen" där jag är tillfredställd så att säga (nu pratar jag inte om enbart jobb osv, utan om mig själv som person). Jag tror att jag har nått dit nu, eller jag har iaf kommit väldigt nära. Det är inte längre svårt att ta sig upp på mornarna för att gå till jobbet, för jag är nöjd med tillvaron. Det känns inte längre som att det fattas mig något, för jag är nöjd med tillvaron.
Självklart längtar jag massor efter saker som kommer, t.ex. resa och att få uppleva alla dessa drömmar jag har. Drömmar måste man ha, men innan var det de enda jag såg. Ville att tiden skulle gå fortare så att jag snabbare kunde få vad jag ville. Men nu får gärna tiden gå i sin normala fart. För första gången har jag känt att det går alldeles för fort! Haha, det var en annorlunda feeling från min sida ska jag säga, men bra är det :-)

Redan april månad. Men våren har fortfarande inte kommit och man måste skrapa bort frosten från bilen när man ska ut tidigt på morgonen. Solen har dock varit framme varje dag en hel veckas tid. Jag och sambon har varit dunderförkylda så några ute-lekar har det inte blitt av. Så typiskt! Jag längtar verkligen efter våren och sommaren. Få känna värmen och att kunna gå ut barfota.