It's a little bit funny, this feeling inside... Nej men skämt å sido, jag får nog säga att den där djupa lyckokänslan är en mäktig känsla. Den slår allt. Raderar alla orosmoln för en stund. Skönt!
Det är ju såhär livet ska kännas. Att man är med på tåget istället för att stå bredvid och se alla andra swisha förbi. Jag gillar den metaforen, tåget alltså, och satan vad deppig och arg jag var för att jag aldrig fick åka med. Men nu är jag på! Wiiiiii! Jag är ÄNTLIGEN med på det satans tåget! Ja okej, jag har varit med på det ett litet tag nu, men ibland blir jag ju påmind om det, och då får jag det där lyckoruset igen. Bättre än knark.
Nog om flumm... Elfte maj, Mörrums nationaldag. Marknad, och en massa donuts. Hey tjockis!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar